Nordisk vår

Världen är inte svart-vit. Det är inte så att jag är god och världen är ond. Vi är alla inte bara zebror, utan också den grå massan. Jag har alltid tänkt mig människors onda handlingar som resultat av deras historia. Den rädda, psykiskt och fysiskt misshandlade, den socialt utfrusna, den marginaliserade kan begå fruktansvärda brott, men de flesta med en sådan bakgrund begår inte brott eller blir empatilösa individer. Det finns osjälvisk kärlek också i koncentrationsläger, på flyktingbåtar, under bombanfall.

Samtiden vårvintern 2017 har fått mig att tänka på de här frågorna. Rasismen och främlingsfientligheten har på allvar tagit ett strupgrepp på samhällsdebatten. Det är inte längre bara i skydd av nätets anonymitet som människor luftar sin rädsla och sitt hat mot andra folkgrupper och i synnerhet mot muslimer. Vårt nordiska välfärdssamhälle är i kris och hotas av nedmontering. Inkomstklyftorna ökar. Polariseringen i samhället ökar. Är det därför vi söker syndabockar? Är det därför vi lockas att ”se om vårt hus”, bygga högre murar av rädsla för invasion av alla de miljontals nödlidande runt om i världen.

Finland avvisar idag asylsökande till Bagdad och Kabul, trots att migrationsverket erkänner att de har lagliga asylskäl, man anser dock att Bagdad och Kabul är säkra områden för asylsökande, dock avråder man bestämt medborgare att åka till städerna som räknas till världens farligaste platser. Vi har alltså kommit dithän att vi inte längre räknar med människors lika värde.

Yttrandefriheten är en grundbult i vår demokrati. Alla skall ha rätt att uttrycka sin åsikt utan att staten straffar oss för det. Men hur skall vi inom demokratin hantera antidemokratiska tendenser? Hur skall toleransen hantera det intoleranta?

Bokmässan i Göteborg hänvisar till yttrandefrihet och det offentliga samtalet när man igen tillåter tidskriften Nya Tider att ställa ut på bokmässan. En tidskrift vars medgrundare och redaktör medverkat i uppsökande hembesök hos granskande journalister och uppmanat andra att göra detsamma.

De fascistiska och rasistiska rörelserna i Norden flyttar hela tiden fram sina positioner, balanserar på lagen. De har oftast en laglig politisk falang som jobbar hårt för att inte förknippas med den organiserade kriminella falangen som utövar våld, hot och trakasserier. Likväl finns det samband dem emellan.

Det vi lärt oss av historien är att vi inget lär av historien. Inbördeskriget i Finland är en djupt tragisk och sårig del av vårt lands historia. Hur kan någon ens komma på tanken att till republikens 100-års minne prägla ett jubileumsmynt med avbildningen av en avrättning? Det har visserligen dragits tillbaka, men först efter massiva protester.  

Historien upprepar sig inte, men den rimmar och just nu är det en hel del som hotfullt rimmar på 1930-talets Europa. Många är rädda och oroliga och söker något att projicera sin rädsla på.

Därför är det viktigare än någonsin att hålla hjärtat varmt och huvudet kallt. Att bestämt sätta ner foten och ta avstånd från nazism och rasism, att fortsätta arbeta för att minska inkomstklyftorna i vårt samhälle, att kämpa för vårt nordiska välfärdssamhälle, att ständigt hitta nya forum för dialog, försoning och kultursamtal, att på alla sätt värna om yttrandefriheten och det politiska samtalet.

#orkakämpa!

Och körsbärsblommen finns...

Drottninggatan blöder
en vanlig fredageftermiddag
det finns människor som aldrig kommer hem till fredagsmyset
en hund som aldrig mer studsar av glädje
skräcken anfaller med dräglande käftar
hatet hugger efter oss
hotar sluka vårt omdöme, vår anständighet
samtidigt blommar en ny gemenskap
en öppen hand bjuder choklad och en kram
främlingar bjuder varandra sällskap och sängplats
koltrasten sjunger i skymningen
de första blommorna har slagit ut i Kungsan
inget kan någonsin stoppa körsbärsblommen
Vi står starka tillsammans
vi låter oss aldrig kuvas
störst av allt är kärleken.

7.4 2017

Ett kristet perspektiv på invandrare och flyktingar

Jag är teolog och författare. Det är inte svårt att hitta teologiska och bibliska argument för en kristen flykting- och invandringspolitik. Bibeln är full av berättelser om migration och flyktingar. I det som följer har jag försökt göra en kort sammanställning.

I den gammaltestamentliga lagen står det tydligt att vi skall ta emot invandrare och behandla dem väl. ”En invandrare får du inte kränka eller förtrycka: ni var ju själva invandrare i Egypten.” (2 Mos. 22:21)  Det räcker inte heller med att bara låta bli att förtrycka invandrare, Guds bud är att vi skall behandla dem som infödda och att vi skall älska dem som oss själva:  ”Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten. Jag är Herren, er Gud.” (3 Mos 19:33-34) Likande sägs också i 5 Mos. 10:17-19.

Ordet främling/invandrare på hebreiska i nämnda bibeltexter är samma ord som Abraham använder när han berättar att han själv bodde som främling/invandrare bland hettiterna och som används om Mose när han bodde i Midjan. Ordet betyder alltså inte tillfällig besökare eller gäst, utan någon som bor permanent i ett land där man inte har sitt ursprung, med andra ord en invandrare.

Bibeln säger att samma lag och förmåner skall gälla för invandrarna som för den inhemska befolkningen. Särskilda förmåner skall ges till invandrare på grund av deras utsatta situation: ”När grödan bärgas i ert land, skall du inte skörda ända ut till åkerrenen, inte heller skall du samla in de sista axen av skörden. Du skall lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren.” (3 Mos. 23:22)

”Om din broder kommer på obestånd och inte längre kan försörja sig, skall du ta dig an honom som man gör med en invandrare eller en tillfälligt bosatt och låta honom bo hos dig. Du får inte ta ränta av honom eller kräva mer tillbaka, ty du skall frukta din Gud och låta din broder bo hos dig.” (3 Mos. 25:35-36)

Bibelns profetiska skrifter är mycket yngre än Moseböckerna, men även där är budskapet detsamma. Gud älskar och kräver skydd för dem som är allra mest utsatta i samhället.

”Herren ger främlingar skydd, stöder faderlösa och änkor men korsar de ondas planer.” (Ps 146:9)

Profeten Jeremia (på 600-talet före Kristus) blev inte omtyckt när han konfronterade folket med deras synd. Han visar hur de på många olika sätt inte längre lever enligt Guds vilja, en avgörande punkt är att de förtrycker invandraren. (Jer. 7:5-7)

Profeten Hesekiel, tror man, hörde till dem som fördes som fånge till Babylonien 597 f. Kr. Även i hans förkunnelse nämns förtrycket av invandrare: ”Hos dig skymfas fäder och mödrar, invandrare förtrycks, änkor och faderlösa kränks.” (Hes. 22:7) Om invandrares rättigheter säger Hesekiel: ”När ni utskiftar det som egendom skall de invandrare som bor hos er och har fått barn bland er räknas som infödda israeliter. Ni och de skall gemensamt utskifta landet som egendom mellan Israels stammar.” (Hes 47:22)

Budskapet i lagen och profeterna är solklart. Flyktingar och invandrare skall tas emot, behandlas väl och ges samma villkor som gäller för landets egen befolkning.

I Jesu linjetal Bergspredikan (Matt. 5-7) inskärper han de kristnas etiska ansvar. Vi skall inte bara älska våra vänner utan även våra ovänner och fiender. I bergspredikan finns också den kristna etiken sammanfattad i den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall också ni göra för dem.” (Matt 7:12). Längre fram i Matteus-evangeliet inskärper Jesus budskapet; hur vi bemöter den hungriga, fattiga, hemlösa kommer att vara avgörande den dag vi ställs inför Guds dom. (Matt 25) Gästvänlighet är ett centralt tema i Jesu förkunnelse, helt i linje med Moseböckernas lagar om att ta emot invandraren.

Jesu föräldrar fick fly med honom som nyfödd. Flyktingens utsatthet är en grundbult i hela den kristna tron.

Vi kommer alla att stå till svars för hur vi levt våra liv på jorden, därför kan jag inte tiga och se hur det inhumana barbariet sprider sig och får styra vårt land. #weseeyou

Helsingfors bokmässa, mitt program

                           Katarina Gäddnäs 2016

 

Tors 11.00 (ES)	En gruvligt spännande spökhistoria I boken Aksakovs grav skickas 12-åriga tvillingarna Reg och Zack till gammelfaster som bor i ett iskallt stenhus. Trots allt det skrämmande de råkar ut för vill de ta reda på sanningen, vilket leder till ett mörker de aldrig hade kunnat föreställa sig. Carina Wolff-Brandt och Gudrun Wessnert i samtal. Intervjuare: Katarina Gäddnäs   Arr: Förlaget Vingpennan
12.30 (Totti)	Samtal om sorg En hamster saknar sin gammelmormor och ett barn drömmer sig bort från sin familj för att se om de dör av sorg. Svåra saker som sorg och saknad hör till livet. Även små barn är förtjänta av böcker som rör om i de innersta känslorna. Två barnboksskapare och en läsambassadör diskuterar. Anna Härmälä, Maja Hurme och Katarina von Numers-Ekman i samtal. Intervjuare: Katarina Gäddnäs Arr: Schildts & Söderströms
14-15 (ES)	En vild och egensinnig bokskatt Hos oss blomstrar barnboken i ord och bild. Vårt lilla kulturområde tycks inspirera till egensinniga, vilda och absurda verk. Vi har bjudit in några av de mest aktuella författarna och illustratörerna för att berätta om sina inspirationskällor och litteraturen som en oersättlig byggsten när barn lär sig ett modersmål och formar en världsbild. Lena Frölander-Ulf, Annika Sandelin, Minna Lindeberg, Henrika Andersson, Anna Gullichsen Intervjuare: Katarina Gäddnäs  Arr: Förlaget, Schildts & Söderströms
15.30 (Totti)	Sommarön     Sommarlovsfirarna på firmans ö drabbas av ett oväder och smarttelefonerna slutar fungera. Nervositeten sprider sig, alla skulle helst lämna ön så snabbt som möjligt och döden står på lur. Radioprofilen Eva Frantz deckardebuterar.                         Intervjuare: Katarina Gäddnäs Arr: Schildts & Söderströms
16 (Totti)	Nåd för nya världar Om världen går under planterar Martin Luther äppelträd. I höst inleds reformationens 500-årsjubileum. Hur smakar den lutherska ”nåden” i dag? Är den en bristvara som vår själ behöver? Karin Löfgren och Johan Westerlund samtalar om behovet av Martin Luther. Intervjuare: Katarina Gäddnäs Arr. Fontana Media, Themis

 

Fre 10.30 (ES	Vad vill skolbarnen läsa? Vad vill dagens barn läsa? Hur når vi ut med berättelser till dem? Och vem ska göra det – biblioteken, föräldrarna eller skolan? Barnboksförfattarna Annika Sandelin, Minna Lindeberg, Tove Appelgren och Jenny Lucander har några av svaren. Intervjuare : Katarina Gäddnäs  Arr: Förlaget
12 (ES)	Människor på resa, på flykt Den moderna människan rör sig mellan kontinenter och städer, men hur påverkar det hennes relationer? Hannele Mikaela Taivassalo, Sara Razai och Hannu Raittila skriver om att söka och hitta sig själv, genom att färdas. Intervjuare: Katarina Gäddnäs  Arr: Förlaget
16.30-17.30 (Totti)	Pulsen på poesin Hur mår vår poesi idag? Vad handlar den om, vem läser den och varför är den så nödvändig? Poeterna Ralf Andtbacka, Catharina Gripenberg, Peter Mickwitz och Heidi von Wright diskuterar sig fram till en lägesbeskrivning och bjuder på poesikarusell.          Moderator: Katarina Gäddnäs Arr: Förlaget Schildts & Söderströms

                            

 

Lö 11.00 (ES)	Varifrån kommer orden? Möt Karin Erlandsson och Johanna Boholm i samtal om olika sätt att inspireras på, olika källor att ösa ur och om lusten och förbannelsen med att skriva. Intervjuare: Katarina Gäddnäs Arr: Schildts & Söderströms
12 (ES)	Mannen på drift                             När din fru gör karriär och bara kommer hem för att lämna sin tvätt. När dina tonåriga barn blivit främlingar. När ekonomin stramas åt och världen av kunskap du trott på krackelerar. NR nominerade Peter Sandström laborerar med mannens sociala roller. Intervjuare: Katarina Gäddnäs Arr: Schildts & Söderströms
13.30 (ES)	Rotlöshet och rörelse Att leva i nuet – hur gör man det? Hannele Mikaela Taivassalo och Sara Razai skriver om att söka sin plats i världen, om att vara en främling var man än är, om brutala uppbrott och livsval men också om att känna sig hemma, var man än befinner sig. Moderator: Katarina Gäddnäs  Arr: Förlaget
14.30 (Totti)	Fiktion är sanning…?                     Varför ligger fiktionen närmare sanningen än journalistiken? Författaren och journalisten Henrietta Clayhills och journalisten och pjäsförfattaren Jeanette Björkqvist i samtal om fiktionens möjligheter. Intervjuare: Katarina Gäddnäs  Arr: Vilda förlag
15.30 (Totti)	Söndagsskola för vuxna                Hur ser det ut när en frän och frejdig teolog sätter vuxna på söndagsskolbänken? Tja, ingen katederundervisning utlovas åtminstone. Däremot bjuder Patrik Hagman på grunderna i kristen tro, i ett ömsesidigt samtal för de mogna och nyfikna.                            Intervjuare: Katarina Gäddnäs Arr: Fontana Media
16.30 (Totti)	Rid söderut med vinden Nalle Valtialas nya bok är en minnesteckning längs USA:s vackraste väg. Det är gyllene ungdomsår beskrivna via en 800 kilometer lång cykelfärd, från San Francisco till Los Angeles. Boken belyser tidsandan – från Beatlesfebern till mordet på president Kennedy. Intervjuare: Katarina Gäddnäs  Arr. Litorale

 

Sö 10.30	Ordet som bär litterär gudstjänst med Katarina Gäddnäs och Stefan Myrskog. Arr: Ev.Luth. kyrkan i Finland
11.30 (Totti)	I äldre poeters sällskap                 Författarna Katarina Gäddnäs och Mårten Westö lus(t)läser Lars Huldéns, Gösta Ågrens och Tomas Mikael Bäcks senaste diktsamlingar tillsammans med litteraturkritikern Ann-Christine Snickars och litt.vet. studerande Lotta Westerlund. Arr: Schildts & Söderströms
12 (Totti)	Helena Westermarck - intellektets idoga arbetare Arne Pedersens biografi över Helena Westermarck (1857-1938) skapar en mångsidig bild av målaren, författaren, kvinnosakspionjären och politikern, tidskriftsredaktören, journalisten, litteratur- och konstkritikern, historikern och föreningsmänniskan. Intervjuare: Katarina Gäddnäs  Arr: SFV
13 (Totti)	Vågbrytarna, roman av Ann-Helen Attianese En familj. Ett svek, ett brott. Skam. Ett beroende. Av flaskan, av mörkret som lindrar. Man måste upprätthålla fasaden, överleva. Man måste vara stark, mycket stark, för att inte krossas när verkligheten väller in. Man måste vara vågbrytare Intervjuare: Katarina Gäddnäs  Arr: Marginal
14.30 (Totti)	Ett ”PS” för vår tid - det nya tillägget till psalmboken I advent är det officiell premiär för 147 nya psalmer på svenska. Psalmboken är en viktig sång- och lyriksamling, med kopplingar till liv och död. Vad har psalmen för tilltal och funktion på 2000-talet? Karin Erlandsson, Johanna Almark-Mannila Intervjuare: Katarina Gäddnäs  Arr. Fontana Media

 

Årets läsupplevelse!

Åh! Jag sparade denna bok till sist för bokmässoarbetet. Jag kanske anade att jag skulle bli helt knockad av texten. Det blev jag. Martina Moliis-Mellbergs debutdiktsamling A utkom i våras. Den är helt fantastisk, så jädra bra!

Jag läser den som en gestaltning av en befrielseprocess, en tillblivelse, en passionshistoria. Om det som skaver på själen, en helt uppslukande längtan efter ens sanna jag och vad det kostar i ökenvandring att nå dit.

Så genomarbetad, så ärlig och hudlös att det som är botten i dig också visar sig vara botten i mig.

Wow! Tack!

Älskade bokmässa, sextonde året i rad!

Den här tiden på året vet väl alla bloggläsare och vänner vad jag sysslar med?! Det är ett intensivt jobb att läsa alla böcker inför intervjuerna på bokmässan i Göteborg, i år har jag färre intervjuer än tidigare "bara" 14 stycken på fyra dagar, och endel av dem är dubbleringar.

I kväll har jag skrivit det näst sista intervjumanuset, det är nog rekord i att vara färdig i tid. Vissa år när det blivit över 20 intervjuer har det varit slitigt, då har kvällarna på mässan fått ägnats åt läsning istället för fest och mingel. Böckerna finns ju sällan i fysisk form mer än som tidigast några veckor innan mässan. Numera kan vi ju få dem som Pdf-filer, förr var det utprintade manusbuntar som gällde. Jag föredrar fortfarande att läsa från papper och helst innanför pärmar. Det är något med bokens fysiskhet som gör den mer konkret, gör läsupplevelsen annorlunda.

Sommarens borrelia gjorde att jag inte orkade med så mycket annat än att läsa, många manusbuntar sträckläste jag glupskt, som Johanna Holmströms Hush Baby och Kaj Korkea-ahos Onda boken. Tyvärr lustläste jag bara och gjorde inga anteckningar, så viss omläsning har krävts nu i höst.

Jag har tänkt att jag kanske borde sluta med författarintervjuandet, men jag älskar det här jobbet och jag tycker att jag ännu har så mycket att lära! Så länge jag ännu är lite missnöjd med mig själv, så länge jag tänker att jag kunde gjort saker bättre kanske jag kan fortsätta. Den dagen man tycker man är bra och nöjd är det dags att sluta, för då är man antagligen inte så bra längre.

Det är ett fantastiskt intressant jobb som kräver rätt många olika egenskaper: Nyfikenhet (först och främst!), att man är påläst, att man är lyhörd, att man får intervjuobjektet att känna sig bekväm med situationen på scenen, simultankapacitet (manuset är bara en livlina, bäst blir det om man låter situationen styra).

Bokmässan är för mig en litteraturens festhögtid och som med alla högtider är en viktig ingrediens det att jag får träffa så många kära vänner!

Den sista augusti

Augusti har nog alltid varit min favoritmånad. Jag har födelsedag i augusti. Augusti är skolstart och kursstart. Augusti är nya block och nya pennor, solvarma hallon och morgondimma.

Fast i år är det lite annorlunda. Jag är fortfarande otroligt bitter på den förlorade sommaren. Inte så mycket vädret, men skitborrelian som gjorde att inget blev av. Sommarlivet slukades av en svart hål. Jag är inte alls beredd på höst, men vad hjälper det.

Igår fick jag min sista antibiotikaboost nummer 21/21. Jag är fortfarande väldigt trött och sliten. Imorgon börjar jag jobba som projektledare för Mariehamns litteraturdagar, om fyra veckor är det Göteborgs bokmässa.

Jag dagdrömmer om att åka till nåt varmt ställe ett par veckor och skriva, bada och läsa. Fast då måste jag vinna på lotto först.