torsdag 10 januari 2008

Veckans diktfråga




"Och så är festen över.
Det börjar snöa långsamt och
underbart, så som jag minns
att det snöade över det vita
huset en gång. Vi måste returnera
allt som blev vår glädje, men inte
dess förvandlingar till bild. Och dess
förvandlingar Det snöar över skräp
och serpentiner, det snöar över
snön och några ljus i snön som yr likt
svindel. Milda dagar, ett litet
vatten: I själva verket märkte
vi aldrig att vi reste."

Första rätt svar ger bokpris ur min överfyllda bokhylla, men lyriksamlingen denna dikt är hämtad från ges aldrig någonsin bort.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Tua Forsström... eller e jag heilt ut å peedar??

Anonym sa...

Oj, anonym e jag väl inte... :)

Anonym sa...

Ja, det ÄR Tua F. Parkerna. Och jag tycker som du, Kat, att DEN boken ger man aldrig bort. Ingen annan bok av Tua heller, förresten!

Carina K