Det känns ganska absurt. Posten på Åland har arrangerat en omröstning för allmänheten om vilken författare de vill se på frimärke och jag hör till dem man kan rösta på. Att hamna på frimärke är ju ytterst hedrande, men jag är inte glad. Orsaken är att jag och andra i många år försökt förmå posten att ge ut ett frimärke med den åländske prästen och författaren Valdemar Nyman. Jag satt en tid i postens frimärksråd, jag hade liten bebis hemma och bodde på Kökar och av olika anledningar kunde jag inte komma iväg på ett enda möte, men inför varje möte sade jag en sak: Ge ut ett frimärke med Valdemar Nyman, men ointresset var kompakt. Valdemar Nyman är den enda ålänning som fått pris av Svenska akademin. Akademiledamoten Gunnel Vallqvist har flera gånger både i skriftlig och muntlig form jämfört honom med tex James Joyce, i alla fall i Nymans bästa stunder tex romanen Broder Kilian. Jag har en halvskriven gradu om Nyman och håller helt med. Det pinsamma är att det verkar som om det officiella Åland verkligen inte förstått hans storhet. För mig personligen har läsningen av Valdemar Nyman på många sätt varit helt livsavgörande.
Det känns bara pinsamt att ställa honom mot mig själv och mina nutida åländska kolleger. Skäms, skäms, skäms på posten! En botten-napp, men ett tydligt tecken i tiden. också kulturen underordnas ett idiotiskt marknadsekonomiskt och populistiskt tänkande. det som folk vill ha är det bästa. (Fast jag förstår nog tänket bakom, snigelposten är i kris och måste göra vad som helst för att engagera allmänheten. Folk blir engagerade om de får vara med och bestämma...)
Jag skulle önska de kunde dra in hela tävlingen, men tror inte det sker. Så bästa bloggläsare gå nu in och rösta på Nyman på www.posten.ax.
Veckans diktfråga var svår. De odödliga raderna: "Lidandets lökar/ odlas på Kökar" är skrivna av en av svenskfinlands finaste lyriker och roligaste ordekvilibrister just nu. Det är från hans senaste diktsamling, en diger lunta med årets vackraste omslag. han har ingen ålandsanknytning, men är en ivrig fiskare. I veckan åker jag på författarbesök till Sankt Petersburg med honom och 15 andra finlandssvenska författare. jag har aldrig varit där och har verklig resfeber. Min farfars halvsyster adopterdes dit i början av 1900-talet och bodde på Nevski Prospekt, nån gång skall jag skriva om Selma.
1 kommentar:
Önskar dej och co en bra och givande resa! Jag har varit i Sankt Petersburg en gång, det är så länge sedan att staden hette Leningrad då. Det är en mycket vacker och spännande stad, tycker jag.
Och jag kan inte heller förstå att inte Valdemar var självskriven som frimärksmotiv. Personligen tycker jag han går före både Anni Blomqvist och Ulla-Lena Lundberg. För att inte tala om resten av oss på listan - och det ENBART för hans storhets skulle, inte för vår eventuella litenhets.
Skicka en kommentar