Ja så var påskuppståndelsen över för den här gången, men livet och ljuset har tveklöst segrat. Påsken har ägnats åt risbränning, påskäggsmålning och schackspelande med sonen.
I morse vaknade vi alla tidigt av sol i sovrummet. Lillskruttan kröp ner bredvid mig under täcket och vi låg och tittade ut genom fönstret på alarnas tjocka pollenstinna hängen. En kråka kom och satte sig på en gren.
- Mamma-a, vad är det där för en fågel.
- Det är en kråka.
- Vad fint det är när vi ligger här och tittar på kråkan.
- Mmm.
- Tittar kråkan på oss?
- Mmm. Jag vet inte hur bra kråkor kan se in i hus.
- Jo det kan dom nog. Den tycker nog vi är fina när vi ligger här.
Så borde alla dagar börja.
1 kommentar:
Jamen säg inte annat, sådär borde varje dag börja! Låter för härligt! Här sprang E omkring sextiden och ropade "snoppgodis, snoppgodis" för att medvetet reta upp både föräldrar och gästande farföräldrar, som hade behövt sova ett par timmar till eller åtminstone vakna på ett behagligare sätt.
Skicka en kommentar