Plötsligt några riktigt bra smärtfria timmar. En dotter som plötsligt vill sminka sig svart kring ögonen igen och ha sin egen svarta t-skjorta. Vi får till och med lov att koppla bort oss från droppet och gå ut på vingliga ben och andas lite i gröngräset utanför sjukhuset. Det bådar gott. Vet inte om jag kommer åt att blogga i Åbo de närmaste dagarna men håll tummarna för oss. Tack, tack, tack alla som hälsat på, ringt, SMS:at, hållit tummar och knäppt händer. Det blir så tydligt såna här dagar hur viktiga vi människor är för varandra. Tillsammans är vi mindre ensamma...
1 kommentar:
Hon är så in i norden vacker, er amazon! Lycka till i Åbo! Kram!
Skicka en kommentar