På banan igen

Oj det är tugnt när ljuset bryter in i mitt vintersinne. Det är samma sak varje år. Humöret sjunker i höjd med fotknölarna innan kroppen vant sig vid vårljus. Men nu skuttar jag relativt lätt upp ur sängen på mornarna samtidigt med ljuset. I morse gladdes jag djupt i själen åt småfåglarnas vårjubel i trädgården vår. Först när jag sen såg havsörnsparet som ryttlade över gården kunde jag dock urskilja lite av ångest och skräck i vårfågeljublet. Har idag skrivit på en poetintervju med kollegan Stella Parland. Älskar att skriva ut intervjuer, påminns om den gamla goda journalisttiden.