Det är bra att vara tyst ibland. Det är fint att tala med vänner ibland.
Jag är ännu uppfylld av det intensiva umgänget med Monika F och Kristin O förra veckan. Så gott att tala med kloka, erfarna kolleger. Jag blev riktigt inspirerad för mitt eget skrivande. Författarserien Orden i Norden är ett riktigt lyxjobb. De berättade generöst om livet och skrivet. Om hur de träffades första gången på debutantseminariet på Biskops-Arnö. Jag ser framför mig två unga och hängivna blivande författare sittande på en motorhuv i solnedgången.
Igår blev jag kvar efter ett möte på bibban och talade länge med Isabella om allt möjligt stort och viktigt och komplicerat. Det var lika oplanerat som välgörande. Vad vore man utan sina vänner? Ensam och utlämnad åt sig själv...
Jag har för mycket arbete just nu, på tok för mycket som måste slutföras. Vaknar i vargtimmen varje natt och ågas. Går genom dagarna suckande och med klump i magen.
2 kommentarer:
Tänkte precis detsamma! Och visst vore det kul med en bloggträff nångång.
Hej Katarina! Hoppas allt går väl med allt. Vill bara än en gång tacka för senaste vecka, vår lunch t.ex. var obetalbart rolig, har själv varit hög på den i många dagar efteråt. DU ska ha ett stort tack och allt vad du berättade också... Stay Young at heart, och oskuldsfull - det är så lätt att säga men himla himla svårt ibland. Monika
Skicka en kommentar