Å vad jag älskar mina ungar! Vi har så roligt ihop, samma sjuka humor. Folk måste tro vi är spritt språngande galna ibland. Barnen var så duktiga på resan. De hade tålamod att vänta, de hjälpte varandra, var väluppfostrade och fina på restaurang hade hyfsad förstående när det gällde mammas bankkort på shoppingrundan. Leo läste en hel bok på engelska, vi hade ingen dator med... Klara frossade i musslor på tapasrestaurangen. Ida och Alva shoppade skor och så grundade vi ett nytt hemligt sällskap "Ballkongbobbarna" (uttalas med förkyld röst).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar