Post litteraturdags depression och tacksamhet

Deppig är jag nog inte, men så där konstigt tom, som när en bok är färdigt skriven och man inte har börjat på nästa. Det är så otroligt mycket arbete före Mariehamns litteraturdagar. Min roll i själva arrangörsgruppen har kanske fokus på författarspaning och bokval, programtexter, profilering. De som jobbar på biblioteket och projektledaren Isabella Sarling sköter dessutom alla bokningar, resor, kontrakt, ansökningar, sponsorer, biljettförsäljning och praktiska arrangemang. Man glömmer ofta de tysta, envisa, slitiga och strävsamma jobb som utförs av de som skaffar blommor, dekorationer, bygger scen, flyttar svintunga bokhyllor, bär och flyttar 350 stolar och bord, stämmer piano, hänger upp skyltar och banderoller, sköter garderober, fixar mat och fika åt de medverkande, diskar efter oss. Det är en enorm levande organism av duktiga, arbetssamma människor. Sällan får NI det tack ni verkligen förtjänar. All underbar personal på Mariehamns stadsbibliotek från vaktmästare, extra bärare till städare, ljudtekniker och biträden och biblotekarier. Jag är ödmjukt tacksam för att få vara en liten cell i den kroppen! Jag hade många scennuppdrag i år och förberedelsearbetet var mastigt, men det var så roligt och hela mitt anteckningsblock är fullt av klokheter som sagts på och utanför scenen. Mariehamns litteraturdagar är det finaste jobb jag nånsin haft.