Här springer vattenlöparen på ytan, vattnet är brunsvart, kärrgräset sviktar och grodorna sjunger. Min barndoms alla sagor är på olika sätt knutna till Söderhagskärret i Tärnebolstad. Förr växte här gula svärdsliljor, sen åt fåren upp dem. Jag saknar dem som jag saknar barndomens förlorade magi.
3 kommentarer:
Underbart!
Så vackert!
Söderhagskärret är fantastiskt i detta ljus! Knappt igenkännligt! Härliga bilder.
Skicka en kommentar