Armen värker mindre, men rörligheten är usel. Jag börjar misstänka att det är muskelfästet som har farit åt skogen, men benbrotten läker som de skall.
Som ålderstillägg har jag fått en vidrig ischas (stavas det så?) Den besvärar mest nu, måste ropa och stöna när jag sätter mig, stiger upp eller böjer mig ner. Har vilat i dag, kroppen och själen behövde det.
Underbart med vinter och tio minusgrader, jag gillar det här vädret faktiskt, men det är bökigt med alla kläder som skall av och på. Barnen hjälper mig.
2 kommentarer:
Det var värst! Tur att tomtemor hade vägarna förbi. Du borde kanske ta det lite lugnare ett tag!
Ischias är inte att leka med. Man ska röra på sej, men försiktigt, och äta inflammationshämmande. Och så låt bli att lyfta tunga saker! Nerven som kommit i kläm måste komma ur kläm, och det åstadkoms genom att du får bort inflammationen som ställer till det hela.
Skicka en kommentar