onsdag 13 juni 2012

Förundran





Samtalet med två turister igår kväll under de stora lönnarna på Finströms kyrkogård blev kvar i mitt medvetande på något sätt. Vi kände inte varandra från förut, men talade om att leva som yrkesarbetande och  förälder. Jag såg plötsligt mitt liv med deras ögon. De kom från Esbo. Vi delade erfarenheten av att skjutsa barn fram och tillbaka till kompisar och fritidsaktiviteter, svårigheterna att få vardagspusslet att gå ihop, stressen över att inte få tid eller pengar att räcka till. "Men du har det ju så fantastiskt vackert här!" utbrast de båda.

Jag såg ängsblommorna vid vägkanten på ett annat sätt när jag körde hem. Lysande smörblommor, blödande nävor, skummande hundfloka. Och mandelblom... Det sena kvällsljuset som silades genom kastanjen på gården. Doften av kaprifol vid trappan. Svalorna som skvirrar genom luften. Visst är livet kämpigt var man än lever, men ibland måste jag nypa i armen av tacksamhet för det jag har: familjen och den åländska försommaren. En egen bänk att sitta på i kvällssolen.

4 kommentarer:

Pettas sa...

Det är precis så det är. Man måste bli påmind om hur rik man egentligen är som har denna örtrikedom runt omkring sig, som har familj och goda vänner, är frisk och kan lägga sig på kvällen utan att vara rädd för att det faller bomber över en, att kunna äta sig mätt. Vi har så oerhört mycket att vara tacksamma över.
Låt så vara att plånboken är tunn så den skriker stundtals, men i det stora är det en liten petitess.

Så fint du skriver!:)

Karin

Katarina sa...

Jag brukar ibland stanna upp i förundran över att jag faktiskt FÅR bo så här. Vad har jag gjort för gott, i det här livet eller kanhända ett tidigare, för att förtjäna detta underbara?

Rantamor sa...

Underbart att få en sådan tankegång att vi har det bara så bra, trots allt.
Och denna årstid kan vi ju inte klaga över när allt bara kommer till oss och insveper sig över oss om vi bara kan ta emot allt...

Ha en finfin sommar..hittade in till dig via Pettas blogg...

Tjingeling från Rantamor.

Katarina Gäddnäs sa...

Å vad glad jag blir över era kommentarer. Ibland behöver vi påminna varandra om vad som egentligen är viktigt i livet. Försommar och kaprifoldoft hör till det tror jag. kram på er!
katarina