fredag 22 februari 2013

Blues...

Borde få pisk... Borde stänga bloggen... Har just nu 50% tjänst + 60% tjänst, ungar, hus, katter, skrivuppdrag och så en liten opera som skall skrivas på fritiden.
Meddelar mig med omvärlden mest via Fejsbuck, skam att säga.
Lider av att inte ha en egen dator (min egen har kraschat) och inte kunna ladda upp nya program på jobbdatorn, mest av allt lider jag av att inte kunna ladda upp foton på bloggen.
Så det blir som det blir.
Snart, allt för snart, är det Mariehamns litteraturdagar.
Snart, allt för snart, borde operan vara klar.
Hushållet är kaos.
Jag skriver sena nätter, belönar mig med att få städa när en scen är färdigt skriven.
Så dammigt och en sån oreda man kan ha i sin bokhylla (och i sina kökslådor!) Sover i Anderstugan, aka biblioteket/arbetsrummet.
Längtar efter kontroll. Längtar efter mer skrivtid. Längtar efter vår och färsk mylla i mina händer.
I kväll lyssnar jag på älsklingsjazz och funderar på dramaturgiska problem..
I övermorgon skall jag få åka till Stockholm igen och träffa Suzanne Osten för att jobba med librettot.
Hon är så fin, så toppen, så underbar som handledare. Kan tänka mig att rätt många dramatiker, inte bara i Norden, gärna skulle vara i min situation... Så märkligt att jag får.
Det är liksom Master Class utan att ens ha fuskat sig igenom grundkursen. Egentligen en omöjlig uppgift, men   nånstans tror jag trots allt att jag kan. Nånstans vet jag i alla fall att jag ångrar mig för evigt om jag skulle banga nu. När jag gick i högstadiet målade jag med blå textilfärg på en grå collage-tröja: "Bättre att lyss till en sträng som brast, än att aldrig spänna en båge". Och på en annan: "Blott de tama fåglarna har en längtan. De vilda flyger."
Jag spelar högt nu, på flera plan. Sen kan man sitta i gungstolen suga på sin enda tand och skrocka förnöjt.

2 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Don´t worry, be happy!:)
En sak i sänder, allt har sin tid.
Lycka till Katarina!

Paul sa...

Jag och mor håller tummarna.