Jag vet inte hur många år vi har hållit på, men en söndag i augusti brukar Finström-Geta församling hålla Livsvandring på Prästnäset istället för vanlig högmässa i kyrkan. Vi gör det delvis för att hedra minnet av landsprosten och författaren Valdemar Nyman och hans livsgärning.Dan och Benita spelade nyckelharpa. Ett instrument som jag tycker så mycket om. (Magnus-Marias instrument!)
Uppe på berget med vidunderlig utsikt över Kyrkdalen firade vi mässa vid altaret som Valdemar Nyman byggde med sina konfirmander och som jag och Jon förbättrade tillsammans med årets konfirmander.
Det var en fin mässa och vandring. Vid kaffet efteråt avtackades jag som barn- och ungdomsarbetsledare i församlingen.
Vid kaffet blev det en väldigt intressant diskussion om vad tro är. Att många som avfärdar kyrkan och andlighet ofta inte klarar av att knäcka språket helt enkelt. Att det handlar om vad vi väljer att kalla saker.
Jag har alltid tänkt så, att tro inte handlar om att man tror att Jesus gick på vattnet utan att jag valt ett sätt att se världen och förhålla mig till livet.
Att det finns ett sammanhang och ett hopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar