En singelväninna med rätt tunga livsomständigheter blev förtvivlad häromdagen när tvättmaskinen verkade ha kraschat. Det är alltid katastrof när tvättmaskinen ger upp, men ibland är det värre än vanligt. Det här var nog det. Av en händelse råkade en gentleman vara i stan och erbjöd sig titta på eländet. Efter lite micklande lyckades han operera ut en gris ur tvättmaskinstrumman. (En liten nordeagris av gummi som varit fästad vid en dragked.)
Å vad det är skönt med dylika grislösningar. Att det händer, att det inte alltid är det värsta tänkbara som sker. Att det ordnar sig.
En annan vän har fått sin cancer tillbaka. Skoningslöst. Jag tänker mycket, mycket på det. På henne. På liv och mening. Det är november. Jag tänder ljus. Novemberljus.
1 kommentar:
Tur att det inte var en riktig gris, Nordeagrisar klarar säkert sånt där bättre.
Låt oss tända ljus, det är tid för det.
Skicka en kommentar