Klockan ringde 4.45 i morse i Göteborg. Det var den finaste bokmässan jag varit på, fast jag inte hann med så mycket. Känner mig som just utkommen ur en tvättmaskin. Omtumlad, urvriden, yr men ren. Så fina, generösa människor det finns, så många goda samtal som förs, så många hjälpande händer det finns, så många bra böcker det trots allt skrivs. Det finns nog hopp för världen. Och för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar