Juninatt

                                                                 

Sent igår kväll mojnad äntligen vinden. Jag vågade mig ut       på hustrappen med min marterade migränskalle. Månen           hängde som ett klot i björkarna på Söderhagan. Bortifrån         skogen råmade korna. Det var alldeles, alldeles stilla och plötsligt kände jag doften! Kaprifolen vid trappan har äntligen slagit ut. Jag plockade in en kvist till mitt sovrum och somnade med den smekande doften.

Jag har inte hunnit göra något semestrigt alls under min ledighet, men nu skall här njutas för snart slår syrénrerna ut och då är det skrivdags igen.