Stoppa tiden!

Och tiden rinner som sand mellan mina fingrar. Stopp! Stopp! Det går för fort. Jag har inte alls hunnit med. Jag är en långsam människa och blir allt långsammare med åren. Jag behöver få sitta och glo varje dag för att bottna i mig själv. Det har jag inte hunnit med i juni och nu är juni snart över.

Det var skolavslutning. Leo gick ut nian och fick diplom för sitt projekarbete om människans litenhet i universum. Han är allt bra rolig och finurlig min son, som ser betydligt äldre ut än sina 16 vintrar.

Klara gick ut femman i Källbo, tur att jag ännu ett par år har en tösabit kvar i skolan.

Sen blev det sommarlov och en annan rytm i huset, mera matlagning, mera disk, men lugnare morgnar.

Erin kom hem från vårterminen i Örebro för att jobba på Ålandstrafiken, som biljettförsäljare i Långnäshamn.

Jag var tvungen att scanna om en del bilder för Valdemar Nyman-biografin och fick hänga lite till i Ålands landskapsarkiv.

Så åkte jag fram och tillbaka två gånger till Helsingfors för att jobba med en teveproduktion som sänds i höst. Det var roligt och lite ovant, fast konstigt hur snabbt man vänjer sig med att ha nån som med jämna mellanrum kommer och duttar smink i ansiktet på en. Till vänster en tevesmink-selfie, med bling-bling.
Vi blev klara lagom till midsommar, då kom bror Andreas med familj och stannade några dagar. Midsommar firade de på Kökar med mina föräldrar. Vi tog det väldigt lugnt här hemma, jag var helt utpumpad.

I måndags fyllde Alva 20 år och vi firade hela dagen och halva natten med släkt och vänner, resten av veckan har fyllts av det ena och de andra. Mamma och pappa har varit här och vi har röjt ur vårt gamla härbre och fört bort gammalt bråte till återvinningen och sopstationen. Det behövde göras och det var bra att det blev gjort.

Har jag skrivit något? Nej! Har jag suttit i trädgården under min kastanj och luktat på blommorna? Nej! Längtar jag efter att få göra det? Ja!